Olof Jakobsson, Ett tragiskt rättsfall, föräldrarna avrättas

Ett tragiskt rättsfall

En märklig händelse inträffade i Sävast år 1708. Finns omtalat i boken ”En gammal norrbottensbygd” av Albert Nordberg.

 

Han skriver: Samma år den 12 dec avrättades fångarna, bonden Olof Jacobsson från Sävast och ”Kornan han belägrat” Ella Erichsdotter från Sandön.

Bakgrunden till denna korta notis är djupt tragisk. Den omtalade bonden var den 52-årige nämndemannen Olof Jacobsson, ägare till Sävast nr 1. Han hade varit gift två gånger och var nu änkling sedan sex år tillbaka. Hans andra hustru Sissela Erichsdotter hade då gått bort och lämnat honom ensam med två minderåriga barn, en tioårig son och en sexårig dotter. På hemmanet bodde en vuxen son från första giftet, tjugosexårige Nils med sin hustru Cicilia Jönsdotter från Västmarken.

Till hjälp med hushållet och barnen hade Olof under några år periodvis anställt sin avlidna hustrus syster – barnens moster – den 22-åriga Ella Erichsdotter från Sandön.

 

Ett intimt förhållande inleddes och framåt sommaren upptäckte Ella att hon var gravid. Hon uppsökte kyrkoherde Uneus och omtalade sin situation för honom. Denne gav henne rådet att anmäla sig hos länsman, vilken väckte åtal mot Olof och Ella enligt en lag av år 1699 som Karl XII hade beslutat om nämligen: att enkelt hor eller lönskaläge uti den första svågerskaps grades skola beläggas med Lifzstraf. Nio år senare skulle den lagen komma att tillämpas i Sävast, där två personer halshöggs.

Den 15-16 september satt nämndemannen Olof Jacobsson i ting och dömde andra. En månad senare stod han själv på andra sidan skranket för att dömas av sina kamrater i nämnden. Den 21 oktober utlystes extra ordinarie häradsting för målet.

Inför tinget berättade Ella att hon väntade sin nedkomst kring ”Andersmässotiden” (30/11) och att det skett med ”bägge deras vilja”. Olof Jacobsson styrkte Ellas berättelse. Han var djupt ångerfull och beklagade sitt olycksöde, och medgav att han varit ”litet drucken”. Han omtalade att han hade ämnat att ingå ett tredje äktenskap ”med ära”, men att han blivit förvägrad detta av sin son Nils och sonhustrun Cicilia. Dessa hade hotat med att i sådant fall flytta från hemmanet.

Under rättegången framkom att Olof fört ett stilla och hederligt leverne att han varit en beskedlig och from man som nu väckt bygdens medlidande. Under tårar beklagade han sin belägenhet och att han fått utstå många besvär och vedervärdigheter och att han haft stora motgångar.

Häradsrättens dom ljöd: ”Ty i anledning av Guds lag samt Kungl. Maj:ts förordning av 1699, den 10 oktober dömdes Olof Jacobsson och Ella Erichsdotter ifrån Livet”.

Omkring den 10 dec. kom bödeln Johan Lilja med sina redskap: Den 12 dec. utförde bödeln exekusionen och fick för besväret 20 dr och 24 öre. De begravdes samma dags natt i kyrkogården norr om kyrkan.

Vi uppröres med rätta över en sådan grym lagstiftning. Ingenstans i Nya Testamentet framställs Guds lag på detta sätt. Jesus sa istället till dem, som ville stena en kvinna som gjort sig skyldig till äktenskapsbrott: den av er som är utan synd han kaste den första stenen.

Ett två veckor gammalt barn blev utan mor och far. Två andra blev utan far och moster. Men sonen Nils Olofsson, som nekat sin far att ingå ett tredje gifte, gick det väl i händerna. Han blev nämndeman som sin far och en betrodd karl och begravdes på hedersplats i kyrkans kor.

Det var ett tragiskt rättsfall. Denna grymma lag kom snart att försvinna. Den ansågs som alldeles för grym.

Olof Jacobsson var min mf ff mm ff ff

Sonen Jacob föddes den 8 nov och döptes den 9 nov. Inskriven som oäkta, men fadern är noterad. Hans vidare öde har inte gått att kartlägga.